En Introduktion till Textkritik och Bibeln

I den vetenskapliga och utbildade tidsålder där du och jag nu befinner oss ifrågasätter vi många av de icke-vetenskapliga uppfattningar som tidigare generationer hade. Denna skepticism är sann ifråga om religiösa böcker i allmänhet och Bibeln i synnerhet. Många av oss ifrågasätter tillförlitligheten av Bibeln. Det härstammar från vad vi vet om Bibeln. När allt kommer omkring skrevs den ju för mer än två tusen år sedan. För större delen av denna tidsrymd fanns ingen tryckpress, kopierings-maskiner eller bokförlag. Så originalmanuskripter kopierades för hand, generation efter generation, eftersom språk dog ut och nya uppstog, riken förändrades och nya makter tog över. Eftersom de ursprungliga manuskripterna länge varit förlorade, hur vet vi att det vi läser i Bibeln i dag är vad de ursprungliga författarna faktiskt skrev för länge sedan? Många yngre barn leker ofta en lek som kallas telefon, där man sitter i en cirkel och någon viskar ett meddelande i örat på personen bredvid, sedan viskar var och en i sin tur detta meddelande till nästa person tills meddelandet har gått runt cirkeln. Så säger den sista personen meddelandet högt och barnen jämför hur mycket det har ändrats från dess början av cirkeln. Kan detta spel vara jämförbart med Bibelns gång genom tiderna, så att vad vi läser i dag kan skilja sig avsevärt från den ursprungliga skriften?

Textkritikens Principer

Denna fråga är naturligtvis riktig för all gammal skrift. Bilden nedan illustrerar sättet som sådan skrift har bevarats genom tiderna.

Den visar ett exempel på ett antikt dokument skrivet 500 f.Kr. (används här enbart som exempel). Detta original varar inte för evigt, så innan det sönderfaller, går förlorat eller blir förstört, gör man en kopia av manuskriptet (MSS) (1^sta kopian). En klass av professionella människor kallade skriftlärda gjorde kopieringsarbetet. Som åren går, görs kopior av kopian (2^ra kopian & 3^je kopian). Av någon tillfällighet bevaras ett exemplar så att det finns i dag (3^je kopian). I vårt exempel diagram gjordes denna befintliga kopia år 500 e.Kr. Detta innebär att det tidigaste vi kan veta om dokumentet är endast från 500 e.Kr. och framåt. Följaktligen perioden 500 f.kr-500 e.Kr. (märkt x i diagrammet) är perioden där vi inte kan göra någon kontroll av kopieringen eftersom alla manuskripter från den här perioden har försvunnit. Till exempel om kopieringsfel gjordes (avsiktlig eller annat) när 2^ra kopian gjordes från 1^sta kopian, skulle vi inte kunna upptäcka dem eftersom inget av dessa dokument finns att jämföra mot varandra. Denna tidsperiod före befintligheten av bevarade kopior (period x) är således intervallet av textuella osäkerheter. Följaktligen, ett sätt att söka besvara frågor om textmässig pålitlighet är därför att se på längden av denna tidsrymd. Ju kortare intervallet (märkt ‘x’ i diagrammet), ju mer förtroende kan vi placera i ett exakt bevarande av dokumentet intill vår moderna tid, eftersom perioden av osäkerhet är nedsatt.

Men vanligtvis finns ofta mer än en manuskriptkopia för ett dokument som finns i dag. Anta att vi har två sådana manuskriptkopior och i samma avsnitt av var och en av dem finner vi följande (i svenska bara for exempel’s skull) fras:

Den ursprungliga författaren hade antingen skrivit om Johanna eller om Johannes och den andra av dessa manuskript innehåller ett kopieringsfel. Frågan är vilken som har fel? Från tillgängliga data är det mycket svårt att avgöra.

Antag nu att vi hittade ytterligare två manuskriptkopior av samma arbete, som visas nedan:

Nu är det lättare att härleda vilka manuskripter har felet. Det är mer troligt att felet görs en gång, snarare än att samma misstag upprepas tre gånger, så det blir nu troligt att MSS #2 har kopieringsfelet och att författaren började skriva om Johannes, inte Johanna.

Detta enkla exempel illustrerar en andraprincip som kan användas för att verifiera integritet av manuskriper, ju mer befintliga manuskripter som finns, desto lättare är det att identifiera och korrigera fel och att fastställa innehållet av det ursprungliga manuskriptet.

Textkritik av klassisk grekisk-romerska skrifter jämfört med Nya Testamentet

Så nu vet vi två indikatorer av antika dokuments textmässiga pålitlighet: 1) mäta tiden mellan originalnedskrivningen och tidigast befintliga manuskriptkopior och 2) räkna antalet befintliga manuskriptkopior. Eftersom dessa indikatorer avser vilken gammal skrift som helst, kan vi fortsätta att tillämpa dem på Bibeln såväl som på andra verk från antiken, vilket gjorts i tabellerna nedan (1).

Författare	När skrivs	Tidigaste kopia	Tidsrymd	#
Caesar	50 F.KR.	900 AD	950	10
Platon	350 F.KR.	900 AD	1250	7
Aristoteles *	300 F.KR.	1100 AD	1400	5
Thukydides	400 F.KR.	900 AD	1300	8
Herodotos	400 F.KR.	900 AD	1300	8
Sofokles	400 F.KR.	1000 AD	1400	100
Tacitus	100 AD	1100 AD	1000	20
Plinius	100 AD	850 AD	750	7

* från ett arbete

Dessa författare representerar de stora klassiska författarna av antiken – skrifter som har format utvecklingen av den västerländska civilisationen. I genomsnitt har de förts vidare till oss av 10-100 manuskripter som finns bevarade med början av endast omkring 1000 år efter att originalet skrevs. Ur vetenskaplig synvinkel kan dessa data anses vara vårt kontroll experiment eftersom det består av data (klassiska författare) som accepteras och används av akademiker och universitet över hela världen.

I följande tabell jämförs de bibliska skrifterna (Nya Testamentet i synnerhet) enligt dessa samma punkter av intresse (2). Detta kan betraktas som vår experimentella data vilket kommer att jämföras med vår kontrolldata, precis som i alla vetenskapliga undersökningar.

MSS	När skrivs	Datum för MSS	Tidsrymd
John Rylan	90 AD	130 AD	40 år
Bodmer Papyrus	90 AD	150-200 E.KR.	110 år
Chester Beatty	60 AD	200 AD	20 år
Codex Vaticanus	60-90 E.KR.	325 AD	265 yrs
Codex Sinaiticus	60-90 E.KR.	350 AD	290 år

Antalet Nya Testamentetliga manuskripter är så stort att det vore omöjligt att lista dem alla i en tabell. En vetenskapsman (3) vilken tillbringat åratals i studie av denna fråga skriver:

“Vi har idag mer än 24000 MSS kopior av delar av Nya Testamentet … Inga andra dokument av antiken börjar ens närma sig sådana siffror och intyg. Jämförelsevis, kommer Homeros ILIADEN på andra plats med 643 MSS som fortfarande överlever.”

En ledande forskare på British Museum (4) bekräftar detta:

“Forskare är nöjda att de äger väsentligen sann text av de viktigaste grekiska och romerska författarna… men vår kunskap om deras skrifter beror på en ren handfull MSS medan MSS av N.T. räknas i… tusentals”

Nya Testamentlig textkritik och Konstantin

Ett betydande antal av dessa manuskripter är mycket gamla. Jag äger en bok om de tidigaste dokumenten av Nya Testamentet. Inledningen börjar med:

“Den här boken innehåller transkriptioner av 69 av de tidigaste av Nya Testamentets manuskripter… daterad från tidigt på 2ra Århundradet till början av 4e Århundradet (100-300 e.Kr.)… som innehåller ca 2/3 av nya testamentets text” (5)

Detta är viktigt eftersom dessa manuskripter tillkom innan romerske kejsaren Konstantin (omkr. 325 e.Kr.) och uppgången till makten av den katolska kyrkan vilka båda ofta anklagas för att ha ändrat den bibliska texten. Vi kan faktiskt testa detta påstående genom att jämföra förändringarna av texterna från innan Konstantin (eftersom vi har dem) med de som kommer senare. Men när vi gör det finner vi att de är samma. Budskapet i texterna från 200 e.Kr. är samma som de från 1200 e.Kr. Varken den katolska kyrkan eller Konstantin ändrade Bibeln. Detta är inte ett religiöst uttalande, utan ett enbart baserad på vetenskapliga data. Figuren nedan illustrerar tidslinjen av manuskripter som Nya Testamentet i Bibeln bygger på.

Föjderna av textkritik i Bibeln

Så vilken slutsats kan vi dra av detta? Åtminstonde i vad vi objektivt kan mäta (antal bevarade MSSs och tidslängd mellan originalet och de tidigaste bevarade MSS) är Nya Testamentet säkerligen verifierad i mycket högre grad än andra klassiska verk. Så slutsatsen som bevisen driver oss att inta sammanfattas bäst av följande citat (6):

“Att vara skeptisk till den resulterande texten i Nya Testamentet är att tillåta all klassisk forntid att falla i glömska, för inga andra dokument av den antika perioden intygas bibliografiskt som vad Nya Testamentet görs”

Vad han säger är att för att vara konsekvent, om vi beslutar att tvivla på tillförlitligheten i bevarandet av Bibeln kan vi lika väl ignorera allt som vi vet om klassisk historia i allmänhet – och detta har ingen informerad historiker någonsin gjort. Vi vet att de bibliska texterna inte har ändrats när epoker, språk och imperier har kommit och gått eftersom de tidigaste bevarade MSSs fördatera dessa händelser. Vi vet exempelvis att ingen övernitisk medeltida munk tillade mirakel för Jesus till den bibliska händelsen, eftersom vi har manuskript som efterdaterar de medeltida munkarna och att alla dessa fördaterade manuskript också innehåller Jesu mirakulösa händelser.

Hur gäller det vid översättning av Bibeln?

Men vad gäller fel vid översättning, och det faktum att det finns så många olika versioner av Bibeln idag? Visar inte detta att det är omöjligt att exakt fastställa vad de ursprungliga författarna faktiskt skrev?

Först måste vi klara upp en vanlig missuppfattning. Många tror att Bibeln idag har genomgått en lång serie med översättningssteg, ett för varje nytt språk att översättas från det tidigare, en serie ungefär så här: grekiska -> Latin -> medeltida engelska -> Shakespeare engelska-> modern engelska -> svenska. I själva verket är biblar på alla språk idag översatta direkt från originalspråket. För Nya Testamentet går översättningen från grekiska -> moderna språk, och för Gamla Testamentet går översättningen från hebreiska -> moderna språk. Grekiska och hebreiska som bas för texterna är standard. Så skillnaderna i bibelversioner beror på hur lingvister väljer att översätta fraser till mottagarens språk.

På grund av den stora klassiska litteraturen som skrevs på grekiska (originalspråket av nya testamentet), har det blivit möjligt att översätta just de ursprungliga tankarna och orden av de ursprungliga författarna. I själva verket vittnar de olika moderna varianterna om detta. Till exempel läs den välkända versen Johannes 3:16 i de tre vanligaste versionerna, och lägg märke till en liten variansen i formuleringen, men likhet i tanke och mening:

“För Gud älskade människorna så mycket att han gav dem sin ende Son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.” Nya Levande Bibeln

“Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv. ” Svenska Folkbibeln

“Så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att var och en som tror på honom inte ska gå förlorad utan ha evigt liv.” Svenska Folkbibeln 2014

Du kan se att det inte finns någon oenighet mellan översättningarna-de säger exakt samma sak men med något annorlunda ordvändning.

Sammanfattningsvis, har varken tid eller översättning skadat de idéer och tankar som uttryckts i de ursprungliga bibliska manuskripten så att det nu skulle vara dolt från oss. Vi kan veta att Bibeln idag står precis som vad författarna faktiskt skrev då på sin tid. Den är textmässigt pålitlig.

Det är viktigt att inse vad denna lilla studie påvisar och inte påvisar. Det bevisar inte nödvändigtvis att Bibeln är Guds ord, inte heller att det även är sant. Det kan hävdas (åtminstone från bevis presenterat här) att även om de ursprungliga idéerna av de bibliska författarna varit exakt transporterat till oss i dag, detta bevisar dock inte, eller anger inte, att dessa ursprungliga idéer någonsin var rätt till att börja med (eller ens att de är från Gud). Sant nog. Men att förstå Bibelns textmässiga pålitlighet är en startpunkt från vilken man kan börja utreda Bibeln på allvar för att se om några andra frågor även kan besvaras, och för att bli informerad om vad dess budskap är. Bibeln hävdar att dess budskap är en välsignelse från Gud. Tänk om detta verkligen är sant? Ta tid att lära dig några av de viktiga händelserna i Bibeln som jag förklarar här på denna website.

1. Tagen från McDowell, J. Evidence That Demands a Verdict. 1979. s. 42-48
2. Comfort, PW The Origin of the Bible, 1992. s. 193
3. McDowell, J. Evidence That Demands a Verdict. 1979. s. 40
4. Kenyon, F.G. (tidigare chef för British Museum) Our Bible and the Ancient Manuscripts. 1941 s.23
5. Comfort, PW “The text of the Earliest New Testament Greek Manuscripts”. s. 17. 2001
6. Montgomery, History and Christianity. 1971. s.29