Den kanske mest utbredda stereotypen om judar handlar om pengar. Rykten, vilda konspirationsteorier och förtal har i århundraden riktats mot judar – ofta i samband med misstänkliggörande kopplingar till rikedom och makt.
Ett exempel är denna karikatyr som publicerades på omslaget till den franska satirtidningen Le Rire år 1898. Bilden föreställer Lord Rothschild med djävulslika händer och ett girigt uttryck, i färd med att lägga beslag på hela världen. Le Rire publicerade detta mitt under Dreyfussaffären – en starkt antisemitisk rättegång som skakade det franska samhället i över ett decennium.
Samtidigt är det också sant att flera framstående judar har visat prov på stor ekonomisk skicklighet. Här lyfter vi fram några av dem.
De legendariska Rothschild
Rothschild var en inflytelserik judisk familj som fungerade som privata bankirer åt flera europeiska regeringar. Deras framgångssaga tog sin början under Napoleonkrigen (1803–1815). Med huvudkontor i London och familjemedlemmar utspridda i Europas storstäder skapade de ett starkt internationellt nätverk. De tjänade enorma summor genom att låna ut pengar till stater och investera i statsobligationer.
Med sina vinster gjorde Rothschild-familjen strategiska investeringar i järnvägar och annan infrastruktur som drev på industrialiseringen av Europa.
Amerikanska investeringsbanker
Samtidigt, på andra sidan Atlanten, grundade judiska affärsmän investeringsbanker i USA – institutioner som än i dag spelar en central roll i världsekonomin:
- Goldman Sachs (grundad 1869 av Marcus Goldman),
- Lehman Brothers (grundat 1847 av Henry Lehnam och köpt ut av Barclays),
- Björn Sterns (medgrundad 1923 av JosephBjörn och köpt ut av JP Morgan Chase),
- Salomon Brothers (grundat av ättlingar till Haym Salomon och köpt ut av Citigroup)
Dessa grundades alla av judiska entreprenörer med en särskild känsla för finans och investeringar.
George Soros
Idag har George Soros (1930–) ett liknande rykte. Född i en judisk familj i Ungern, flyttade han senare till USA där han 1969 startade sin egen hedgefond. Enligt Wikipedia uppgår hans nuvarande förmögenhet till 9 miljarder dollar – efter att ha skänkt bort hela 32 miljarder. Han är mest känd för att ha satsat mot den brittiska centralbanken 1992, vilket fick pundet på fall och gav honom miljardvinster.
Centralbankirer
Judar har en framträdande roll i koppling till USA:s centralbank, Federal Reserve, som är världens mest inflytelserika centralbank och påverkar den ekonomiska välfärden för människor över hela världen. Federal Reserve grundades 1913, huvudsakligen tack vare den tysk-judiske immigranten Paul Warburg. De tre senaste ordförandena för Federal Reserve – Alan Greenspan (1987–2006), Ben Bernanke (2006–2014) och Janet Yellen (2014–2018) – är alla judar.
Federalreserve , PD-USGov-BBG , via Wikimedia Commons
Judar visar ofta en stark entreprenörsanda och ett ekonomiskt intresse i förhållande till sin befolkningsstorlek, vilket har lett många till framstående positioner inom finansvärlden. Men det finns inget dolt eller världsomspännande konspirationssyfte bakom detta, trots vad vissa påstår.
Många är inte medvetna om att den mest kända juden i historien, Jesus från Nasaret, också undervisade och levde som en investerare. Hans investeringsfilosofi byggde dock på andra, icke-traditionella principer. Här tar vi en närmare titt på hans syn på investeringar som en representant för Israel.
Jesus som investerare
Att ha en tillräckligt lång investeringstidshorisont är avgörande för framgång både för investerare och bankirer. De måste också noggrant bedöma låntagares förmåga att återbetala sina lån. Jesus, som var lika skicklig inom ekonomiskt tänkande som sina judiska samtida, såg på investeringar med en helt annan tidshorisont än dem. Detta förändrade hans syn på risk och avkastning radikalt jämfört med vår.
Jesus sammanfattade sin övergripande syn på investeringsrisk och -avkastning på följande sätt:
Matteusevangeliet 6:19-2119 Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. 20 Samla skatter i himlen, där varken mal eller mask förstör och inga tjuvar bryter sig in och stjäl. 21 Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara.
Jesu syn på risk och avkastning
Oavsett vad man tycker om hans långsiktiga syn på ”skatter i himlen” är hans bedömning av ”skatter på jorden” både skarpsinnig och träffsäker. Rothschild-familjens finansiella makt är inte längre vad den var för 150 år sedan. De europeiska krigen, nazisternas beslag av judisk egendom och nationaliseringen av industrin i Europa kraftigt minskat deras förmögenhet. Många av de amerikanska bankerna som nämnts tidigare har gått i konkurs eller blivit uppköpta och är inte längre aktiva. Jesus’ insikt att jordiska rikedomar förr eller senare förlorar sitt värde har bekräftats gång på gång. Vi ser det ofta inte eftersom vårt perspektiv är kortsiktigt, medan hans tidshoristont sträckte sig långt fram i tiden.
Jesu investeringstidshorisont
Jesus hade en unik och mycket långsiktig investeringshorisont. Han såg värde ur ett evighetsperspektiv, med fokus på Guds rike. Denna syn på värde gjorde det möjligt för en annan förmögen judisk investerare att också betrakta värde på ett annorlunda sätt. Evangelierna återger det så här:
1 Han kom in i Jeriko och gick genom staden. 2 Där fanns en man som hette Sackaios, och han hade hand om tullen och han var rik. 3 Han ville gärna se vem denne Jesus var men kunde inte för folkmassan, för han var liten till växten. 4 Han sprang i förväg och klättrade upp i en sykomor för att kunna se honom, eftersom han skulle gå förbi där.
5 När Jesus kom dit såg han upp mot honom och sade: “Skynda dig ner, Sackaios, i dag skall jag gästa ditt hem.” 6 Sackaios skyndade sig ner och tog emot honom med glädje. 7 Alla som såg det mumlade förargat: “Han har tagit in hos en syndare.”
Lukasevangeliet 19:1-108 Men Sackaios ställde sig upp och sade till Herren: “Hälften av vad jag äger, herre, skall jag ge åt de fattiga. Och har jag pressat ut pengar av någon skall jag betala igen det fyrdubbelt.” 9 Jesus sade till honom: “I dag har räddningen nått detta hus – han är också en son till Abraham, 10 och Människosonen har kommit för att söka efter det som var förlorat och rädda det.”
Randers Museum of Art , PD-US-expired , via Wikimedia Commons
Pengar – tjänar eller styr det en?
Sackaios löfte att ge sina tillgångar till behövande och att initiera det första någonsin ”Sanning och försoning”-projektet innebär inte att det är fel att äga tillfälliga jordiska ägodelar. Som Jesus uttryckte det på annat håll:
Lippo Memmi , PD-US-förfallit , via Wikimedia Commons
Matteusevangeliet 6:2424 Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Vi brukar tro att pengarna är till för att tjäna oss, men vår natur gör att vi lätt istället hamnar i att tjäna pengarna. Då blir det omöjligt att värdera både tillgångar, livet och våra själar (psyke) utifrån ett evighetsperspektiv.
Jesus hade en helt unik syn på ekonomi när det gällde Guds rike. Direkt efter sitt samtal med Sackaios lärde han ut denna viktiga ekonomiska princip.
Liknelsen om de Tio Punden
11 För dem som hörde detta berättade han också en liknelse, eftersom han var nära Jerusalem och de trodde att de redan nu skulle få se Guds rike komma. 12 Han sade: »En man av hög börd for till ett land långt borta för att få kungavärdighet och sedan komma tillbaka.13 Han kallade till sig tio av sina tjänare och gav dem tio pund och sade till dem: ’Gör affärer med detta tills jag kommer tillbaka.’
14 Men hans landsmän hatade honom, och när han hade rest skickade de sändebud för att säga: Honom vill vi inte ha till kung.
15 När han sedan kom tillbaka och hade blivit kung lät han kalla till sig tjänarna som han hade gett pengarna åt och ville veta hur de hade lyckats med sina affärer.
16 Den förste infann sig och sade: ’Herre, ditt pund har gett tio pund i vinst.’
17 Då sade han: ’Bra, du är en god tjänare. Du har visat dig trogen i smått, och nu skall du få härska över tio städer.’
18 Näste man kom och sade: ’Ditt pund, herre, har gett fem pund.’
19 Till honom sade han: ’Du skall få fem städer under dig.’
20 En annan kom och sade: ’Herre, här har du ditt pund. Jag har haft det undanlagt i en duk, 21 för jag var rädd för dig. Du är ju en hård man, du tar ut vad du inte har satt in och skördar vad du inte har sått.’ 22 Han svarade: ’Jag dömer dig efter dina egna ord. Du är en dålig tjänare, du visste att jag är en hård man, som tar ut vad jag inte har satt in och skördar vad jag inte har sått. 23 Varför lämnade du inte mina pengar till en bank? Då hade jag kunnat få tillbaka dem med ränta när jag kom hem.’
Lukasevangeliet 19:11-2624 Och han sade till sina män: ’Ta ifrån honom hans pund och ge det åt mannen med de tio punden.’ – 25 ’Herre’, sade de, ’han har ju redan tio pund.’ – 26 ’Jag säger er: var och en som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har.
Ägare? Eller helt enkelt chefer?
Utan att gå in på alla detaljer i berättelsen finns några viktiga iakttagelser:
- Punden tillhör hela tiden adelsmannen. Han lånar ut dem till tjänarna och förväntar sig en avkastning på sin investering. Tjänarna förvaltar punden, men äger dem aldrig.
- Jesus framställer sig själv som adelsmannen i berättelsen, medan vi är tjänarna. Vi har fått i uppdrag att förvalta ”punden”, som symboliserar tillgångar, värden, möjligheter och våra medfödda talanger. Han förväntar sig att vi ska ge god avkastning, precis som en skicklig förvaltare gör för sina klienter.
I grund och botten äger vi ingenting
Vi går igenom livet och tror att våra medfödda talanger och möjligheter är våra egna, men i själva verket är de bara lånade till oss. Jesus använder denna berättelse på ett skickligt sätt för att påminna oss om att vi inte äger våra liv, vår hälsa, våra möjligheter eller ens vår framtid. Vi måste inse att detta är sant, eftersom vi inte kan behålla dem. Till slut måste vi ge allt tillbaka. Jesus påminner oss om att allt detta är temporärt utlånat till oss.
Precis som en skicklig investerare förklarar Jesus att de som förvaltat sina gåvor väl och gett avkastning på sin investering kommer att få allt tillbaka – och dessutom erbjudas ännu fler möjligheter till investering. Hans rike kommer att ge dem mer än de någonsin kunnat föreställa sig.
Vi kopplar vanligtvis inte Jesus till skarpt ekonomiskt tänkande, som vi gör med hans judiska samtida, men han hade ett starkt fokus på investeringar. Han bjuder in oss att bli delägare i hans investering — en investering som varken kan förloras, stjälas eller förstöras. Precis som andra judiska finansiella visionärer hade han en mycket långsiktig syn. Han blickade ända fram till upprättandet av sitt rike. I det avseendet var han inte en flockinvesterare, som följer vad andra gör, utan en klok och “konträr investerare” som såg värden som andra missade.
Jesu investeringspris
Vi kanske ser hans rike som något eteriskt, immateriellt eller overkligt. Men övertygad om att denna investering verkligen skulle ge avkastning, valde han bort alla andra investeringar och satsade allt sitt kapital på just detta. NathanRothschild beskrev sin investeringsfilosofi så här:
“Det är rätt tid att köpa när blodet flyter på gatorna.”
Rothschild menade att vi bör investera när andra säljer i panik. Då kan vi få våra investeringar till ett bra pris. Vi ser hur Jesus investerade i Guds rike utifrån detta motto när hans gode vän dör.