Psykologi kommer från två grekiska ord. Ändelsen ‘–ologi’ kommer från λόγος (logos = ord, lära om), och ‘psyk’ kommer från ψυχή (psuché = själ, liv). Psykologi är alltså läran om vår själv – våra sinnen, känslor, beteende och intellekt. Psykologi som ett akademisk ämne fick fäste på artonhundratalet.
En av de mest kända pionjärerna inom psykologi var Sigmund Freud (Sigismund Schlomo Freud,1856 – 1939), grundaren av den gren av psykologi som kallas psykoanalys. Även om han var utbildad läkare blev Freud fascinerad av att använda hypnos som ett sätt att utforska och behandla psykiska störningar. Efter att ha sagt upp sig från sin läkartjänst ägnade han resten av sitt liv åt att förstå och utveckla en modell för att behandla personlighetsstörningar.
Freuds judiska arv och hans starka koppling till en sekulär judisk identitet påverkade starkt utvecklingen av hans teorier och hans arbete, vilket flera biografer har påpekat. Faktum är att alla hans tidiga medarbetare och kollegor inom psykoanalysen var judar. Till och med hans första patient, Anna O, vars behandling satte Freud och psykoanalysen på världskartan, hade en stark judisk identitet. Det är därför ingen överdrift att påstå att judarnas insikt och briljans har öppnat upp teorier för hela mänsklighetens – genom vilka vi kan förstå oss själva och våra själar bättre.
Freud och Jesus som inflytelserika judar
Men Freud och hans kollegor var långt ifrån de enda som bidrog till vår förståelse psyket. Nittonhundra år före Freud förtjänar Jesus från Nasarets läror om ditt och mitt ψυχή (psyke) att uppmärksammas.
Vi har utforskat Jesu liv och läror utifrån hans judiska bakgrund och föreslagit att Jesus förkroppsligar det avsedda slutmålet för det judiska folket. Som sådan speglar hans insikter, framsteg och erfarenheter i viss mån den judiska nationens utveckling (vår slutsats kommer här). Följaktligen övergår vi nu till vad Jesus lärde om vårt psyke eller själ.
Freud förblir en polariserande gestalt på grund av sina radikala teorier om den mänskliga själen. Till exempel formulerade och populariserade han Opidiuskomplexet, som han hävdade var ett utvecklingsstadium då en pojke hatar sin far och önskar ha sex med sin mor. Freud postulerade existensen av libido, den sexualiserade energi som investeras i mentala processer och strukturer och som skapar erotiska bindningar. Enligt Freud bör libidons begär inte undertryckas, utan tillåtas att tillfredsställas.
Jesus och vårt psyke
Jesus förblir också än idag en polariserande gestalt, till stor del på grund av hans läror om den mänskliga själen. Här är två av hans uttalanden om ψυχή (psyke/själ) som fortfarande väcker många diskussioner:
Matteusevangeliet 16:24-2624 Sedan sade Jesus till sina lärjungar: »Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och ta sitt kors och följa mig. 25 Ty den som vill rädda sitt liv skall mista det, men den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det. 26 Vad hjälper det en människa om hon vinner hela världen men måste betala med sitt liv? Med vad skall hon köpa tillbaka sitt liv?
Jesu paradox om själen (ψυχή)
Jesus använder ett paradoxalt uttalande för att undervisa om själen (ψυχή). Denna paradox utgår från en självklar sanning: vi kan inte permanent behålla eller hålla fast vid våra själar. Oavsett vad vi gör i livet, så går vår själ förlorad vid döden. Detta gäller oavsett vår utbildningsnivå, vår rikedom, var vi bor eller vilken makt och status vi samlar på oss under livets gång. Vi kan inte behålla vår ψυχή. Förr eller senare går den förlorad.
Utifrån detta drar vissa slutsatsen att vi bör leva med detta i åtanke och maximera upplevelsen av ψυχή under dess korta tillvaro genom att skydda och bevara den så mycket som möjligt. Detta var en uppfattning som Freud förespråkade.
Men att göra så, varnar Jesus, kommer att resultera i att man förlorar sin själ för alltid. Jesus konfronterar oss därför genom att skapa en paradox om ψυχή: han insisterar på att vi ska ge bort vår ψυχή (själ) till honom – och först då kommer vi att kunna bevara eller rädda den. I verklig mening ber han oss att lita på honom till en sådan grad att vi ger upp det som vi ändå inte kan behålla (vår ψυχή) för att få tillbaka det för evigt. Notera att han inte föreslår att vi ska ge vår ψυχή till en kyrka, en religion eller en viktig religiös person, utan till honom.
Jesu andra ψυχή-paradox
De flesta av oss tvekar att tro på Jesus till den grad att vi skulle anförtro honom vår själ. Istället går vi igenom livet med fokus på att skydda och förstora vår ψυχή. Men att genom att göra så, skapar vi inte frid, vila och inre ro i våra liv – vi finner istället motsatsen. Vi blir trötta, slitna och tyngda. Jesus använde denna verklighet för att lära ut en andra paradox kring ψυχή.
Matteusevangeliet 11:28-3028 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. 29 Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ.(ψυχή) 30 Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.”
Genom historien har människor lagt ok på oxar, åsnor och hästar för att utföra de tyngsta arbetsuppgifterna som har tröttat ut människosläktet sedan jordbrukets början – att plöja jorden. ‘Ok’ har därför blivit en metafor för tungt arbete som gör en fullständigt utmattad. Ändå insisterar Jesus, när han presenterar paradox, att det ok han vill lägga på oss kommer att ge vila åt våra själar. Våra liv kommer att uppleva frid när vi tar på oss hans ok.
Lev som du lär
Medan västvärlden i stor utsträckning har försökt tillämpa Freuds lära, särskilt genom att söka självförverkligande, mening och frigörelse i sexuella strävanden, är det paradoxalt att Freud aldrig tillämpade sina idéer på sin egen familj. Han skrev och undervisade om en radikal social innovation, särskilt mellan könen. Men i sitt eget hem levde han som en strikt socialkonservativ. Hans hustru lagade hans middagar enligt ett strikt schema och strök till och med tandkrämen på hans tandborste. Han diskuterade aldrig sina sexuella teorier med sin fru. Han skickade sina söner till familjens läkare för att lära sig om sex. Freud kontrollerade sina systrar och döttrar hårt och tillät dem inte att arbeta utanför hemmet. Han höll dem hemma med sysslor som sömnad, målande och pianospel (referens 1 nedan).
Jesus, å andra sidan, tillämpade sina läror om själen först på sitt eget liv. När hans lärjungar grälade på grund av rivalitet och avundsjuka dem emellan, ingrep Jesus:
Matteusevangeliet 20:25-2825 Men Jesus kallade till sig dem och sade: “Ni vet att härskarna är herrar över sina folk och att furstarna har makten över folken. 26 Men så är det inte hos er. Den som vill vara stor bland er skall vara de andras tjänare, 27 och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav. 28 Inte heller Människosonen har kommit för att bli tjänad, utan för att tjäna och ge sitt liv till lösen för många.”
Jesus axlade sitt ok genom att leva sitt liv i tjänst för andra, istället för att själv bli betjänad. Han gjorde det så till den grad att han gav sin själ som lösensumma eller betalning för många.
Det verkligt lätta oket?
Huruvida Jesu ok verkligen är lätt och en källa till vila, kan man argumentera om. Men den freudianska vägen att främja sitt eget liv verkar verkligen leda till tunga bördor och utmattning. Tänk på hur långt vi har kommit efter ungefär ett sekel av att tillämpa hans idéer. Vad dominerar rubriker och sociala medier? #Metoo, Epstein – oändliga anklagelser om sexuellt våld och utbredda pornografiberoende. När vi tror att vi har gjort framsteg, räcker det med att se var vi faktiskt står idag.
Freud & Jesus: Meriter som stödjer deras insikter
Freuds meriter och trovärdigheten i hans idéer vilade på uppfattningen att de var vetenskapliga. Men hur vetenskapliga var de egentligen? Det är lärorikt att hans idéer inte utvecklades utifrån den vetenskapliga metoden för observation och experiment. Freud återberättade helt enkelt berättelser som fallstudier. Han berättade historier som andra skönlitterära författare under hans tid, men förde in en övertygelse om sanning i sina skrifter – och vi trodde på honom. Som Freud själv uttryckte det,
Det slår mig fortfarande som märkligt att de fallhistorier jag skriver läser som noveller och att de, kan man säga, saknar den seriösa prägeln av vetenskap.
Som citerat i Paul Johnston, En historia om judar. 1986, s. 416
Jesus bekräftade sin lära om (ψυχή) inte bara genom att tillämpa den, utan också genom att visa auktoritet över sin egen (ψυχή).
Johannesevangeliet 10:17-1817 Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan få det tillbaka. 18 Ingen har tagit det ifrån mig, jag ger det av fri vilja. Jag har rätt att ge det, och jag har rätt att få det tillbaka. Detta har min fader bestämt för mig.”
Han grundade sin auktoritet om sin insikt i (ψυχή) inte på ett papper han skrivit, eller ett rykte han förtjänat, utan på hans uppståndelse.
Nästa steg är att vi fördjupar oss i vad han menar med “min fader”. Det gör vi genom att reflektera över de kommande AI-baserade virtuella verkligheterna som ger ledtrådar till källan för vår fysiska verklighet. Vi börjar med att reflektera över de grundläggande byggstenarna som vår civilisation har byggts på – alfabetet, de faktiska bokstäverna samt Googles moderbolag Alphabet.
- En historia om judarna, Paul Johnson. 1987. s. 413.