Jesus hade kritiker som ifrågasatte hans auktoritet. Han svarade dem ofta genom att hänvisa till profeterna som kom före honom och hävdade att de hade förutsagt hans liv. Här är ett exempel där Jesus sa till sina kritiker:
Ni forskar i skrifterna därför att ni tror att de kan ge er evigt liv. Just dessa vittnar om mig,
Johannes 5:39
Med andra ord hävdade Jesus att hans liv hade förutsagts i Gamla testamentet, som skrevs flera hundra år före honom. Profeterna i Gamla testamentet sade att deras texter var inspirerade av Gud. Eftersom ingen människa kan förutsäga framtiden med säkerhet hundratals år i förväg, använde Jesus detta som ett bevis på att han verkligen kommit enligt Guds plan. Vi kan använda detta test för att undersöka om Gud finns och om Han talar. Gamla testamentet, som är oförändrat och skrevs långt före Jesu tid, finns tillgängligt för oss att granska och själva fundera över denna fråga.
Först en kort sammanfattning. Redan i början av Gamla testamentet antyddes Jesu ankomst. Abrahams offer förutsade platsen där Jesus skulle bli offrad, medan påsken förutsade vilken dag på året det skulle ske. Vi såg att Psalm 2 introducerade titeln ”Kristus” för att förutsäga en kommande kung. Men det stannade inte där. Senare profeter förde in ytterligare profetiska teman. Jesaja (750 f.Kr.) inledde ett tema som andra profeter senare vidareutvecklade – det om den kommande Grenen.
Jesaja och Grenen
Bilden nedan visar Jesaja placerad i en historisk tidslinje tillsammans med några andra Gamla testamentets författare.
Tidslinjen visar att Jesaja skrev sin bok under perioden då Davids kungadynasti regerade (1000–600 f.Kr.). Vid den tiden (cirka 750 f.Kr.) var dynastin och kungariket korrumperade. Jesaja vädjade till kungarna att de skulle vända tillbaka till Gud och till Mose lag – både dess praktik och dess anda. Men Jesaja visste att Israel inte skulle omvända sig. Därför profeterade han också om dess undergång och om kungadynastins slut.
Han använde en specifik metafor eller bild för den kungliga dynastin: han liknade den vid ett stort träd. Detta träd hade sin rot i Jesse (Jishajs), kung Davids far. Med Jesse började dynastin genom David, och genom Davids son Salomo fortsatte trädet att växa och utvecklas.
Först ett träd … sedan en stubbe … och så en Gren
Jesaja skrev att Gud snart skulle hugga ner detta ”träds” dynasti och förvandla det till en stubbe. Här är hur han inledde bilden av trädet, som han sedan omvandlade till en gåta om en stubbe och en Gren:
1 En gren skall växa ur Jishajs avhuggna stam,
ett skott skall skjuta upp ur hans rot.
2 Han är fylld av Herrens ande,
vishetens och insiktens ande,
klokhetens och kraftens ande,
kunskapens och gudsfruktans ande.Jesaja 11: 1-2
Nedhuggningen av detta ”träd” skedde ungefär 150 år efter Jesaja, omkring 600 f.Kr. Då erövrade babylonierna Jerusalem och förde dess folk bort i exil (den röda perioden i tidslinjen ovan).
Jishaj var kung Davids far och utgjorde därför roten till Davids dynasti. ”Stubben av Jishaj” blev därmed en metafor för det kommande sammanbrottet av Davids kungahus.
Grenen: En kommande ”han” från David som besitter visdom
Men denna profetia blickade också längre in i framtiden än bara fällandet av kungarna. Jesaja förutsade att ”stubben” skulle se död ut, precis som stubbar brukar göra. Trots det skulle en dag, långt fram i framtiden, ett skott – kallat Grenen – skjuta upp från stubben. Vissa träd har förmågan att skicka upp skott från stubbar. Jesaja använde denna naturliga process för att hjälpa oss föreställa oss hur Grenen skulle komma. Jesaja hänvisar till denna Gren som en ”han”, alltså talar han om en specifik man, som kommer från Davids släkt efter dynastins fall. Denna man skulle ha sådan visdom, makt och kunskap att det skulle vara som om Guds Ande själv vilar över honom.
Jesus … En “han” från David som besitter visdom
Jesus uppfyller kravet att komma ”från Jesses rot” (Jishajs rot) eftersom både Jesse och David var hans förfäder. Det som gör Jesus mycket ovanlig är den vishet och insikt han besatt. Hans skarpsinne, pondus och förståelse i mötet med både motståndare och lärjungar har imponerat på både kritiker och följare ända sedan dess. Hans kraft i evangelierna, genom mirakler, är odiskutabel. Man kan välja att inte tro på dem, men man kan inte bortse från dem. Jesus motsvarar den egenskapen av exceptionell vishet och makt som Jesaja förutsade skulle komma från denna Gren.
Jeremia och Grenen
Jesaja satte upp en vägvisare i historien med den profetian. Men det slutade inte där. Hans vägvisare är bara den första av flera tecken. Jeremia, som levde ungefär 150 år efter Jesaja, när Davids dynasti faktiskt höll på att huggas ner inför hans egna ögon, skrev:
5 Det skall komma en tid, säger Herren,
då jag skall låta ett rättfärdigt skott
växa ur Davids stam.
Han skall vara konung och härska med vishet
och skapa rätt och rättfärdighet i landet.
6 Under hans tid skall Juda vara skyddat
och Israel leva i trygghet.
Detta är det namn han skall bära:
Herren vår rättfärdighet.Jeremia 23: 5-6
Jeremia utvecklar temat med Grenen från Davids dynasti som Jesaja påbörjade 150 år tidigare. Grenen kommer att vara en kung som regerar. Men just detta är vad Psalm 2:s profetia säger om den kommande Guds Son/Kristus/Messias. Kan det vara så att Grenen och Guds Son är en och samma person?
Grenen: HERREN vår rättfärdighet
Men vad ska denna Gren kallas? Han skulle kallas ‘HERREN’ som också ska vara ‘vår’ (det vill säga – vi människor) Rättfärdighet. Som vi såg med Abraham är problemet för människorna att vi är ‘fördärvade’, och därför behöver vi ‘rättfärdighet’. Här, när Jeremias beskriver Grenen, antyder han att människor i framtiden skulle få sin nödvändiga ‘rättfärdighet’ genom HERREN – YHWH själv. (YHWH är Guds namn i Gamla testamentet). Men hur skulle detta ske? Sakarias fyller i fler detaljer när han utvecklar mer om den Kommande Grenen. Han förutspår till och med Jesu namn – vilket vi tittar på härnäst.